På ett ögonblick kan livet förändras....

Sitter just nu och funderar på hur snabbt livet kan förändras. Från frisk till sjuk. I går var det en person i min omedelbara närhet som fick en stroke. Den hjälplöshet som infann sig hos mig var fruktansvärd, men för honom måste det vara ännu värre. Instängd i en kropp som fungerar men där tanken, hörseln och inte synen hänger med. Att han är ledsen är att förstå. Som anhörig frågar man sig om det hade gått att upptäcka tidigare och många varför dyker upp. Just nu är det att ta en dag i sänder. Det som oroar mig mest är hur vårt välfärdssystem kommer att fungera för honom. I dag skall jag hälsa på honom på sjukhuset tillsammans med vår mamma. Hon måste få träffa sin son för att se hur det är med honom. Vår äldsta syster har lovat ordna med toalettartiklar som behövs för uppehället på ett sjukhus. HOn kommer tillsvidare att vara husvakten för hon bor närmast. Sedan återstår allt pappersarbete och forskande och luskande. Brorsan är egenföretagare. Hur ska vi veta vilka uppdrag han åtagit sig och inte, fakturering, räkningar jag allt mellan himmel och jord. Jag säger bara till alla som läser min blogg. Carpe Diem = Fånga dagen. Det kan ändras på ett ögonblick eller LLFU = Lev livet fullt ut.
Krya på dig brorsan. Kram från lillasyster.

Medarbetare eller motarbetare....

Har idag läst ett lite grann i en intressant bok skriven av My Schüldt, Ylva Lindén och Lennart Lindén Den är väldigt intressant att läsa ur båder personlig, politisk och ur ett yrkesmässigt perspektiv. Boken handlar om ett missnöjesklimat på individ, grupp, ledarskapsnivån. En bok väl värd att läsa som jag rekommendera alla som jobbar i samspel i grupper inom politik, på arbetsplatsen. Även på det privata planet kan man ha nytta av den.

Nu till det privata. I helgen var det innebandycup. Och NEJ!!, det var inte jag som lämnade min son gråtandes. Det florerar i media att en pappa lämnat sin son för att han spelat så dåligt. Jag är inte alls förvånad. Man ser föräldrar som gormar och skriker åt sina barn. Hur som helst så gormade jag mest kämpa på! heja vita och och i en och annan match, heja svarta. Det berodde på att lagen hade likadan färg på tröjorna. Motståndarna styrde vilken färg som skulle bäras på planen. Grabbarna kom tvåa i B-slutspel. Fantastiskt roligt för dom. De slet in i sista sekund.

Politiskt var jag igår på fullmäktige i Oskarshamn. Det var en intressant debatt om namngivningsceremoni. Är det ett komplement till kyrkans dop eller inte? En hel del medborgarförslag hade kommit in. Jag tycker det är roligt att medborgarna engagerar sig i hur de har det i sin kommun. Det är ett friskhetstecken tycker jag. Fram för fler förslag.

Privat då? Jo minsann. Grabben har fyllt 12 år. Till helgen vankas det kalas. Dottern är hemkommen från sin pappa i Tyskland. Nu är även pojkvännen presenterad för tyska pappan och han fick med beröm godkänt. Skämt åsido. Det hade gått bra alltihopa. "Svärsonen" fick till och med testa den tyska sjukvården. Den fungerade bra. Det bevisar att samarbetetet inom europa fungerar när han bara behövde visa sitt kort från försäkringskassan och så ordnar sig alltihop.

Nu måste jag sluta skriva. Har ju studieböcker som skall studeras in i minsta detalj. Numera kan man titulera sig student vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Skall plugga lite Logistik under våren. Tur att dygnet har 24 timmar. Hur skulle jag annars hinna med allt?